Vad är webbens historia?
Webben skapades i början av 1990-talet av Tim Berners-Lee vid forskningscentret CERN i Schweiz. Han utvecklade de grundläggande teknikerna som webben bygger på: webbsidor, hyperlänkar (länkar som kopplar ihop olika sidor) och webbadresser (URL). Målet var att skapa ett enkelt system för att dela och komma åt information över internet, vilket tidigare var mer komplicerat och fragmenterat.
Den första webbsidan publicerades 1991 och beskrev själva konceptet bakom webben. Det var starten på en ny era där information kunde nås och delas globalt via en gemensam plattform.
Hur påverkade det samhället?
Webben och internet har förändrat våra liv på djupet. Från att ha börjat som ett forskningsprojekt på 1960-talet och utvecklats till webben på 1990-talet, har det blivit en naturlig del av vardagen. Tidigare behövde man gå till banken för att ta lån, till affären för att handla eller till kontoret för att jobba. Idag kan vi ofta göra allt detta hemifrån – direkt från datorn eller mobilen.
Vi kommunicerar genom sociala medier, shoppar online, studerar på distans och jobbar digitalt. Webben har gjort världen mer uppkopplad och tillgänglig. Det har också skapat nya jobb, förändrat hur vi får information, och gjort det enklare för människor att nå ut med sina idéer.
Samtidigt har den digitala utvecklingen medfört utmaningar som integritetsproblem, näthat och falsk information. Men i stort sett har internet och webben gjort livet mer effektivt, flexibelt och fullt av möjligheter – direkt från vårt eget rum.
Tidslinje
På 1960-talet utvecklades de första idéerna om att koppla ihop datorer i nätverk. Ett viktigt projekt var ARPANET, som startade 1969 i USA. Det finansierades av det amerikanska försvaret ARPA och gjorde det möjligt för flera datorer att kommunicera över långa avstånd. Detta var den tekniska starten på internet.
1993
E-handeln tog fart med företag som Amazon och eBay, som visade hur webben kunde förändra handel och konsumentbeteende.
1998
Med smartphones och surfplattor blev mobilanpassade webbplatser och appar avgörande. Responsiv design utvecklades för att göra webben lätt att använda på olika skärmstorlekar.
2011
På grund av pandemin lever vi nästan helt online: vi beställer mat, har möten och till och med går i skolan via internetet. Många känner sig isolerade.
2021 och framåt
1960
Webbläsaren Mosaic lanserades och blev den första som visade bilder och text tillsammans på ett användarvänligt sätt. Detta gjorde webben mer tillgänglig och attraktiv för vanliga användare.
1994
Google grundades och förändrade radikalt hur vi söker information på webben genom en kraftfull och smart sökalgoritm.
2010
Allt sker i "molnet", vi lagrar bilder, document och filer online. Man behöver inte längre ha allt på sin dator, vilket gör det lättare att sammarbeta.
2020
Sociala medier visar innehåll baserat på våra intressen, vilket gör att vi lätt fastnar i bubblor där vi bara ser saker vi håller med om. AI verktyg som ChatGPT och Copilot hjälper att skriva texter och lösa problem, vilket sparar tid. Men det blir svårt att veta vad som är äkta, och vissa jobb kan förändras eller försvinna. AI gör också så att människor börjar tänka mindre och det kan leda till att vi blir mindre självständiga och blir mer beroende av tekniken för att fatta beslut och lösa problem
Webben fortsätter utvecklas snabbt med tekniker som artificiell intelligens, snabbare nätverk som 5G, och nya upplevelser som virtual reality (VR) och augmented reality (AR), vilket gör webben mer interaktiv och personlig än någonsin.
Format för bild och media
JPG skapades på 1990-talet för att komprimera färgrika bilder och fotografier så att de tar mindre plats. Det använder "lossy" komprimering, vilket minskar filstorleken utan att bildkvaliteten märks påverkas mycket.
Formatet passar bäst för foton och bilder på webben, men mindre bra för skarpa grafikbilder som logotyper – där är PNG bättre.
PNG skapades på 1990-talet som ett modernt bildformat med stöd för genomskinlighet och utan kvalitetsförlust (förlustfri komprimering). PNG-8 använder 8 bitar och kan visa upp till 256 färger. Det fungerar bra för enkla bilder med få färger, som ikoner eller logotyper. PNG-24 använder 24 bitar och kan visa över 16 miljoner färger, vilket gör det bättre för mer detaljerade bilder som foton eller illustrationer.
GIF (Graphics Interchange Format) skapades 1987 för att kunna visa bilder på webben med små filstorlekar och enkel komprimering.
Det som gör GIF unikt är att det stödjer animeringar – man kan kombinera flera bilder (bildrutor) som visas i följd för att skapa rörelse. Därför används GIF ofta för korta, loopande animationer på webben, som exempelvis memes, ikoner eller små filmklipp.
SVG (Scalable Vector Graphics) utvecklades på 1990-talet som ett öppet, XML-baserat format för vektorgrafik. Till skillnad från bildformat som JPG och PNG bygger SVG på matematiska beskrivningar av former, vilket gör att bilderna kan skalas upp och ner utan att tappa kvalitet.
SVG används mycket för grafik som logotyper, ikoner och diagram på webben eftersom det är lätt, kan animeras och är enkelt att redigera i kod. Eftersom det är vektorbaserat passar SVG extra bra för bilder som behöver vara skarpa i alla storlekar.